17 januari, 2014

Lillasyster eller lillebror?

Idag den 17 januari var det beräknat att lillasyster/lillebror skulle komma. Fortfarande har jag inga känningar alls och det verkar som att den lilla/lille trivs så bra i magen att den kommer stanna i några dagar till. I förrgår överraskade jag min barnmorska med att komma på vårt sista inbokade besök, något som hon inte trodde skulle ske, för hon var så säker på att jag skulle ha hunnit föda innan dess. Elsa kom nio dagar tidigt och med det i åtanke liksom barnmorskans ord så har jag varit redo i några veckor nu. Väskorna är packade och jag känner mig lugn, taggad och förväntansfull på att det snart ska sätta igång. 

Till och med Elsa har tröttnat på att gå och vänta nu. "Bebis var är du?" frågar Elsa ofta och klappar mig på magen. "Bebis ska heta Alice" säger Elsa och när man frågar när hon tror bebis kommer svarar hon "bebis kommer om en timme". Den där timmen känns oerhört lång nu och det känns faktiskt lite jobbigt att gå och vänta. Med Elsa som överraskade oss och kom nio dagar tidigt infann sig aldrig den här väntan på samma sätt så det var lättare. Nu går man hela tiden och tänker, kanske något händer i natt? kanske i morgon? osv. 

Jag har mått utmärkt under hela graviditeten så jag har inget att klaga på. Jag har till och med mått bättre än vad jag gjorde när jag väntade Elsa, även fast jag mådde väldigt bra då också. Med Elsa la jag på mig mycket vätska och svällde upp i fötter och ben så jag fick ha stödstrumpor varje dag den sista tiden. Dessutom hade jag väldigt mycket sura uppstötningar. Men allt det har jag sluppit den här gången vilket har varit oerhört skönt. 

Samtidigt som det är lite jobbigt med väntan så är det på samma gång oerhört spännande. När vi gjorde ultraljudet så frågade vi vilket kön det var men bebisen låg med navelsträngen mellan benen så barnmorskan kunde inte se något, dock sa hon "jag gissar att det är en tjej för jag kan inte se något". Jag och Mattias har ända från början haft känslan av att det kommer bli en till liten tjej men det känns ändå spännande och roligt att vi inte vet. Tjej eller kille spelar egentligen ingen roll, vi blir lika glada vad det än blir.

Nu håller vi tummarna och hoppas hoppas att något händer snart, kanske redan i natt?

2 kommentarer:

  1. Moster har oxå tröttnat på att vänta, nu får bebisen komma, spänningen är olidlig!!!

    SvaraRadera
  2. Tänker på er, Linda!!! Kramar från Kerstin & Oscar

    SvaraRadera